Arkiv för februari, 2008
Ska du fria idag?
Idag är det en jämlik dag! Tjejer – ni har tillåtelse att fria till er älskade. Inte illa, väl! En dag vart fjärde år kan kvinnor – utan att göra fel – ställa sig på knä och fria.
Fast jag vågar nog inte – tänk om han säger NEJ… 
» Kom i stämning här ;-)
Nu har det hänt – jag har också blivit hackad!
Nå, inte pimli.se. Men Dataföreningen är hackad och namn, adresser, lösenord m.m. är spridda i cyberrymden.
Skit också! ”Vuxna förbannade hackare” – vad tusan är det för puckon!? Världsförbättrare, eller? Ursäkta MIG, men jag kan inte se vitsen. Dom kunde väl i så fall nöja sig med att ta sig in och möjligen hota med vad de skulle kunna göra. Men att lägga ut MINA uppgifter på en webbplats för allmän begrundan och användande. Vad tusan har jag gjort dem!?!?!
Gissa vad jag skulle göra om jag hade en av snorvalparna här… :-[
» Stort angrepp mot Dataföreningen – mängder av lösenord i spridning
Och så har jag väl på det här sättet gjort mig till ovän med nån sketen hackare, så nu kommer jag väl att bli hackad både här och där 
Andra bloggar om: hackare, Dataföreningen, ”Vuxna förbannade hackare”, puckon, snorvalpar, hackade lösenord
Kategori: Jag tycker!, Webbigt | 
Taggar: "Vuxna förbannade hackare", Dataföreningen, hackade lösenord, hackare, Jobbet, puckon, snorvalpar | 
2 kommentarer »
Om du har en .com-domän är du inte hemlig!
Monica har uppmärksammat en sak i sin blogg. Om du har en .com-domän (eller .net, .edu, kanske nån mer?) så kan vem som helst se ditt namn, din adress, ditt telefonnummer!!! Genom att på ALLWHOIS.COM söka på domännamnet. Prova får du se!
:!: :!: :!:
Som väl är har jag en .se-domän och då visas inte de här uppgifterna.
Det här kan ju vara bra att veta, för det är inte säkert att man vill berätta för världen vad man heter, var man bor och vad man har för telefonnummer.
Andra bloggar om: .com, Allwhois.com, domän, namn, adress, telefonnr, publik adress
Kategori: Webbigt |
Taggar: .com, adress, Allwhois.com, domän, namn, publik adress, telefonnr |
3 kommentarer »
Tisdagstema: LAST
Hos mig kan man nog klassificera det här som en last…
» Titta på fler tisdagsteman i pimli.se
Andra bloggar om: Tisdagstema, last, foton
Är det konstigt att vi får ångest!?
Jag brukar fundera på det där med att det är så vanligt med ångest. Var och varannan människa känner ångest, många känner så pass djup ångest att livet blir omöjligt. En viktig anledning till det här tror jag är att vi hela tiden översköljs med larmrapporter av alla de slag.
Ta t.ex. en sån sak som influensa. Media larmar högt med braskande löpsedlar. Om vi inte vaccinerar oss kommer vi att få lunginflammation och hjärtsvikt och dö. Att det är ytterst ovanligt att en normalfrisk person drabbas så illa är liksom inte av intresse för media. Resultatet blir att vi alla går omkring och är livrädda för att smittas och bli sjuka. Hysterin blir stor när vaccinet tar slut, eller om uppgifter kommer om att vaccinet vi fått inte hjälper mot just den här influensan.
Influensa har alltid varit en besvärlig sjukdom. Men förut var det inte något man gick och oroade sig för. Man klarade sig undan, eller man blev liggande en vecka. Ibland dog någon. Så var det. Ingick så att säga i livet.
Samma sak med kräksjukan. Inte tusan gick man omkring och kände ångest inför att drabbas av magsjuka förr. Det hörde också till livet. Ibland var det bara att plocka fram hinken och genomlida det hela. Inte kul, men det gick ju över.
Idag skriker löpsedlarna ut varningar. Gör si och gör så. Det KAN vara farligt att drabbas. Återigen: det är inte farligt för de allra flesta av oss. Besvärande ja, men inte farligt. Men alla går vi omkring och är livrädda.
Fågelinfluensa, mjältbrand, ebola. Visst är det förfärliga sjukdomar. Men det finns faktiskt ingen anledning för oss här i Sverige att gå omkring och oroa oss med ångest som följd.
Och vi kommer alla att dö av att äta för mycket socker. Se hur det växlar vad vi dör av; salt, fett, socker. SUCK!
Och så hela klimatproblemet ovanpå…
Resultatet blir att vi rasar ihop av ångest och/eller ger upp. Antalet HIV-smittade ökar, ätstörningar ökar, självmorden ökar. Utbrändhet, depressioner, orimliga lån upp över öronen!!!
Vad kan man göra åt det då? Ja, inte vet jag. Men jag har slutat följa tidningar och nyheter hela tiden. Jag försöker leva ett bra liv, vara medveten om vilka risker jag bör (måste) ta i beaktande och vilka jag rakt kan strunta i. Äter omväxlande av allt möjligt utan att överdriva åt något håll. Försöker leva miljövänligt på ett för mig hållbart sätt. Försöker också lära mina barn att tänka så.
Det är mitt sätt att överleva. Och jag tror faktiskt att det funkar, så jag fortsätter på den vägen.
Andra bloggar om: ångest, media, influensa, kräksjuka, överleva
