Skrattande barn gör föräldrar höga är rubriken på nyhetsinslaget jag hörde på radion nyss. Men sen verkar det som om man bara testat det hela på mammor.

Hur är det med papporna då?

Och vilken är skillnaden mellan när det är ens eget barn som skrattar och andra barn som skrattar? Jag blir lite nyfiken på det, för jag mår gott när barn skrattar – även om det inte är mina egna barn. Kanske det är olika. Kanske vissas belöningssystem kör igång så fort något barn, vilket som helst, skrattar och vissa andras bara när det är ens eget barn som skrattar?

För den delen så tror jag att mitt belöningssystem kör igång när människor skrattar hjärtligt över huvud taget. Måste inte nödvändigtvis vara barn.

Lite senare: läser jag i Aftonbladet – Babyskratt är rena knarket – att det förmodligen är samma sak för papporna. (Min kommentar: det är en amerikansk undersökning, hade den varit svensk hade man säkert testat pappor också :ullabella: )

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Relaterade inlägg:

  1. Mer om det här med separationer och barn
  2. Egentligen är det inte så svårt – visad respekt ger respekt
  3. Föräldrar har det yttersta ansvaret
  4. Julklappar med eftertanke
  5. Man måste se och man måste reagera
Tagged with:
 

Comments are closed.