Jag ägnade dagen åt digital träffpunkt på jobbet. Äldstsonen tillbringade dagen inne på sitt rum framför en digital konferens. Så här uttråkad blir hunden av sådana dagar. Suck och pust.
Själv är jag ytterst nöjd med digitala möten av det slaget. Inga resor. Ingen trängsel. Inte fel lunchmat till allergiker. Inget irra omkring och inte hitta grupprummen. Och så vidare. Bara lugnt deltagande i intressanta diskussioner och föredrag från soffan med en filt över benen och latte bredvid. Ja. Jag gillar distans!
Nu är vi på väg tillbaks till kontoren igen. Men inte tillbaks till som det var innan pandemin. Det blir ett nytt normalt nu. Tänk att det skulle krävas en pandemi för att vi skulle få bättre fokus på både det ena och det andra och tvingades till nytänk och nya arbetssätt. Som visade sig fungera super. Och minskade kostnaderna för resor och annat. Nu kan det bara bli bättre.
Och jag gillar att arbeta där jag gör. På en stor statlig myndighet. Ett speciellt ansvar att vara avlönad med hjälp av inbetalda skattekronor från pensionärer och löntagare. Det är Viktigt att förstå. Ytterst är det på sätt och vis medborgarna som gett mig mitt uppdrag. Stort!
Jag lagade mat idag. Men glömde fota ju. Får skärpa mig en smula. Gillar att fota mat och tipsa om goda grejer man kan laga till och äta. Som pepp och inspiration. För vi lagar mat varenda dag här i huset. För vi tycker maten är viktig och värd att lägga både pengar och möda på. Idag blev det soppa på trattkantareller. Med en skvätt konjak i. Ovanpå det amerikanska pannkakor med blåbär, sirap och grädde. Mätta nu.
Dessutom är vi lyckligt lottade med kontakter så vi har både älg och vildsvin i frysen. Och ägg från trädgårdspickande hönor i kylen. DET är rikedom!
